Bli mentor för en roverscout!
Lyssna
Att vara scout och scoutledare är en fantastisk möjlighet. Hos oss får ni vänner, gemenskap och läger. Ledarskap, demokrati och utveckling. Kamratskap, utmaningar och världsförbättring. Hos oss får ni uppleva äventyr på riktigt! Här kan ni hitta information om hur ni kan komma igång med er scoutverksamhet. Men också få tips och trix för att starta och driva en scoutkår.
Vill ni ha hjälp att starta er scouting eller få svar på era frågor, kontakta gärna vårt kansli på info@nsf.scout.se eller 0709-28 60 80. Välkommen att skapa scouting hos oss, hoppas att ni kommer att trivas!
Filer
Bilagor
Expandera
Scoutkår eller satellitverksamhet?
Det viktigaste är ert engagemang och vilja att bedriva scoutverksamhet. När ni nu ska välja hur ni ska göra det finns två alternativ. Antingen startar ni en ny, egen scoutkår eller så samarbetar ni med en redan befintlig scoutkår. Då startar ni en egen avdelning i den kåren, en så kallad ”satelitverksamhet”. Här nedan kan ni läsa mer om för- och nackdelar med dessa alternativ.
Börja fundera över
Vad vi vill med vår verksamhet?
Vad vi vill lägga tid på i engagemanget?
Görs det bäst i form av en scoutkår, som del av en existerande scoutkår eller på ett helt annat sätt?
Starta ny scoutkår
En av de främsta vinsterna med att starta en ny scoutkår är att ni får skapa något gemensamt utifrån vad ni själva vill. Ni sätter er prägel och kultur på scoutkåren från start. Men det är viktigt att vara medveten om att det kräver en del av er också. Ni behöver ha en styrelse som har minst två styrelsemöten om året, ni behöver arrangera minst en kårstämma utöver årsmötet och förbereda alla årsmöteshandlingar inför det, samt att ni själva ansvarar för medlemsregistret. Ni förväntas också delta på förbundets årsmöte. Mer om allt detta längre fram i texten. Som ny scoutkår får ni ett startbidrag om 10.000 kronor samt material för 10.000 kronor från förbundet när ni öppnat ett bankkonto samt när ni haft tre träffar med minst fem barn som deltagit i verksamheten.
Starta en satelitverksamhet
Vill ni starta scoutverksamhet men inte har tid eller lust för den administration det innebär kan ni starta en satelitverksamhet. Då går ni med i en befintlig scoutkår och där ni utgör en egen scoutavdelning. Scoutkåren står för den formella och administrativa organiseringen, men ni förväntas förse styrelsen med uppgifter om er verksamhet och era medlemmar. Låter det här som något för er är nästa steg att kontakta den scoutkår ni vill samarbeta med för att diskutera hur ni går vidare. Som satellitverksamhet finns det möjlighet att få ett bidrag av förbundet på 10 000 kronor när ni haft tre träffar med minst fem barn som deltagit i verksamheten.
Stöd och krav
Att bedriva scoutverksamhet i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är fantastiskt roligt och det finns många olika aktiviteter, kurser och roliga evenemang för er som ledare att delta i. Men vi ställer också vissa krav på våra scoutkårer. För att det ska vara enkelt och tydligt kommer här en redogörelse för vilka krav vi har och vilket stöd ni som scoutkår kan få.
Detta stöd får ni
Personalstöd: När ni bildar en ny scoutkår får ni allt stöd ni behöver från vår personal. Det kan vara allt från rekrytering av scouter, att hålla ert första årsmöte eller information om hur vårt medlemsregister fungerar.
Gemenskap: Ni blir en del av en fantastisk gemenskap! Gemenskapen inom NSF finns på olika nivåer. En majoritet av alla scoutkårer i NSF tillhör ett distrikt som utgörs av ett antal andra kårer som ligger nära rent geografiskt. De har ofta gemensamma läger, utbildningsträffar och årsmöte.
Förbundets arrangemang: Varje år arrangerar NSF ett antal nationella arrangemang som ni bjuds in till för vidareutveckling eller inspiration till er verksamhet.
Internationellt nätverk: Scoutrörelsen, så väl som IOGT-NTOrörelsen, erbjuder en internationell gemenskap och ett nätverk utifrån en mängd samarbeten ute i världen.
Medlemsförmåner: Varje medlem får vår medlemstidning Scouting Spirit samt Scouternas tidning Scout. Dessutom ingår en medlemsförsäkring som gäller under tiden ni har verksamhet.
Ekonomiska subventioner: NSF subventionerar lägeravgifter, kurser och resor.
Ledarutbildningar
Som scoutledare finns det en mängd utbildningar ni kan gå utifrån önskemål och behov. Alla våra scoututbildningar genomförs via Scouternas folkhögskola som löpande har utbildningar runt om i landet. Som ny ledare rekommenderas att du går ”Leda scouting”. Det finns många fler utbildningar att gå utifrån ditt intresse. Läs mer om alla utbildningar på: www. scouternasfolkhogskola.se. En utbildning som är obligatorisk för alla ledare är Trygga möten.
Trygga möten
Trygga möten är en utbildning som syftar till att utbilda ledare i att få kunskap och mod att agera mot övergrepp, mobbning och kränkningar så att barn och ungdomar ska kunna vara trygga på scouterna. Sedan 2013 är det obligatoriskt för alla ledare att gå utbildningen Trygga möten och det ska ske vart tredje år. Grunden i Trygga möten utgörs av en webbkurs. Scoutkåren kan också med fördel komplettera webbkursen med att bjuda in sin verksamhetsutvecklare till kåren för att hålla i en workshop där ni kan diskutera dessa viktiga frågor tillsammans. Läs mer på: www.tryggamoten.scout.se
Ekonomiska bidrag
En viktig inkomstkälla för kåren är den medlemsavgift ni väljer att ta in från era medlemmar. Utöver medlemsavgiften kan kåren få pengar genom att förbundet ger kåren bidrag per aktivitet som medlemmar mellan 6–25 år deltar i. Kåren har rätt till 25 kr per sådant deltagartillfälle. För att kunna få bidraget behöver kåren notera deltagandet på närvarokort som finns att hämta på vår hemsida. Det här bidraget kallas aktivitetsstöd. Årets deltagartillfällen sammanställs på särskild blankett som återfinns i medlemsregistret eBas under fliken ”Bidrag till kår” och sedan vidare under ”Bidrag och redovisningar”.
Det finns det en mängd bidrag att söka för kårens avdelningsledare om ni vill gå någon form av utbildning. På vår hemsida finns dessutom en rad tips på fonder att söka, läs mer .
Som nystartad kår får ni ett startbidrag av förbundet på 10 000 kronor samt ett bidrag till material på 10 000 kronor för att ni ska kunna komma igång.
Detta krävs av er
Om ni väljer att starta kår behöver ni vara minst fem personer, varav minst tre personer som utgör kårstyrelsen. Ni ska själva vilja driva någon typ av scouting och ni behöver också vara, eller bli, medlemmar i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Dessutom behöver ni uppfylla förbundets stadgar. Varje år behöver ni hålla i minst en kårstämma (medlemsmöte), samt ett årsmöte. När årsmötet ägt rum behöver alla årsmöteshandlingar laddas upp i vårt medlemsregister eBas. Ni behöver också uppdatera medlemsregistret löpande när ni får in nya medlemmar. Alla ledare och personer i styrelsen behöver också gå utbildningen ””. Som ny ledare är det bra om ni går den grundläggande utbildningen vi erbjuder nya scoutledare, ”Leda scouting”, som genomförs av Scouternas folkhögskola. När ni vill starta verksamhet kan vår personal hjälpa er.
Grundkrav
Ni måste vara eller bli medlemmar i NSF, det vill säga att ni ställer upp på vårt medlemslöfte
Gå utbildningen Trygga möten
Ni ska vara minst tre personer som har en eget driv eller en idé om vad ni vill bedriva för verksamhet
Starta kår – så här gör ni
Nu är det äntligen dags att starta kåren, men hur gör en nu? Vad för scouting vill ni bedriva? Brinner ni ledare för något speciellt? Här hittar ni information om de olika steg en måste ta när en startar en ny kår, men också hjälp för att fundera över hur ni ska göra er scouting.
Checklista
Samla dem som vill vara med och starta er nya kår och fundera på vad ni vill göra.
Ha ett första konstituerande årsmöte där ni beslutar om vilka ni är som är med och leder kåren.
Skicka in det underskrivna protokollet samt registreringsansökan till NSF.
Börja scouta!
Efter att ni blivit godkända som scoutkår, kan ni ansöka om organisationsnummer och bankgiro. 6. Grattis! Nu är ni en scoutkår!
Så här vill vi ha det!
Samla alla som vill vara med i scoutkåren och fundera på hur ni vill ha det. Skriv ner det ni kommer fram till, det kan bland annat utgöra er verksamhetsplan som ni ska anta på det konstituerande årsmötet. (Se förslag: ””).
Följande frågor kan vara bra att diskutera även om ni startar en sattelitavdelning
Varför vill ni starta en scoutkår? Vilka förhoppningar och drömmar har ni?
Vad vill ni göra för typ av scouting? Familjescouting, det vill säga scouting för hela familjer? Veckovisa scoutmöten, det som brukar beskrivas som ”traditionell” scouting? För vilka åldrar? Eller vill ni bara ha verksamhet på sommaren i form av läger?
Vad brinner ni för? Vad vill ni bidra med?
Hur mycket erfarenhet har ni av scouting? Vad vill ni lära er mer om? Vilka utbildningar vill ni gå?
Hur ofta vill ni ha scoutmöten? Hur långa ska scoutmötena vara? »Var ska ni vara någonstans? Var bor scouterna?
Vilka traditioner vill ni ha?
När vill ni börja?
Vad ska scoutkåren heta?
Vilka är ni som vill vara ledare/utgöra styrelsen?
Vilken hjälp/stöd behöver ni från personalen?
Konstituerande årsmöte
När ni diskuterat ovanstående frågor är ni förhoppningsvis redo att gå till handling och bilda kåren. Det gör ni i ett konstituerande årsmöte. Att ha ett konstituerande årsmöte betyder att ni fattar ett formellt beslut om att bilda scoutkåren, att en styrelse väljs samt att stadgarna antas. Nedan beskrivs vilka steg som behöver tas.
Inför mötet
Bestäm ett datum för det konstituerande årsmötet. Skicka en inbjudan till alla som vill vara med och starta kåren. Bjud gärna in någon från personalen att delta och stötta vid behov.
Förbered en dagordning (Se förslag: ””). Skriv gärna ut några exemplar att ha med på mötet.
Under mötet
Följ dagordningen, var noga med att skriva ner allt ni kommer fram till i ett protokoll (Se förslag: ””).
Efter mötet
Renskriv protokollet från det konstituerande årsmötet och se till att det är underskrivet av mötesordföranden och justerarna. Skicka in protokollet till kansliet.
Fyll i dokumentet ”” med era uppgifter och skicka in den till kansliet tillsammans med protokollet från det konstituerande årsmötet.
Därefter kommer förbundsstyrelsen godkänna scoutkåren.
Nu är scoutkåren officiellt bildad! Grattis!
Nästa steg i processen
Organisationsnummer
När ni har fått förbundsstyrelsens godkännande kan ni ansöka om ett organisationsnummer för ideell förening. Ett organisationsnummer är som ett ”personnummer” som avser en juridisk person, så som er scoutkår. Det behöver ni för att kunna ingå bindande avtal, till exempel vid öppnandet av ett bankkonto eller för att hyra en lokal. Ni ansöker om ett organisationsnummer hos .
Bankkonto
När ni fått organisationsnumret kan ni öppna ett bankkonto. Vilken bank väljer ni själva. Att ha ett bankkonto är bra av många skäl, men främst för att ni ska kunna ta emot medlemsavgifter och bidrag från förbundet men också kunna betala hyra om ni har en lokal.
Det som brukar krävas vid ansökan om ett bankkonto för ideell förening är följande:
Organisationsnummer
Föreningsstadgar
Det justerade protokollet från kårens konstituerade årsmöte
Uppvisande av firmatecknares legitimation, (bra om dessa har mobilt BankID)
Börja scouta!
Nu har ni bestämt vad ni vill göra och när ni ska göra det. Nu är det bara att börja! Har ni redan barn som är intresserade av att vara scouter eller behöver ni rekrytera? Rekrytera nya scouter kan ni antingen göra själva eller tillsammans med en verksamhetsutvecklare. Det finns en mängd olika sätt att göra det på. På vår finns en rekryteringshandledning med tips på hur ni själva eller tillsammans med en verksamhetsutvecklare kan rekrytera såväl scouter som fler ledare.
Kom igång!
Fundera på vad ni själva tycker är roligt och vad ni är bra på och låt det påverka vilka typer av aktiviteter ni vill göra i kåren. Det finns väldigt få ”måsten” i scouterna. Det finns egentligen inga aktiviteter en måste kunna som scout, allting kan bli scouting, så länge det görs enligt scoutmetoden (läs mer nedan). Utgå från era egna intressen. Er glädje och ert engagemang kommer smitta av sig på scouterna!
Terminsplanering
För att skapa en översikt av terminen som ett stöd för er ledare, men också för att tillgodose ett trygghetsbehov hos många barn, är det bra att göra en terminsplanering för kårens aktiviteter. Terminsplaneringen behöver inte vara avancerad utan kan bestå av en enkel plan med en rubrik för vad ni ska göra varje gång ni ses, vilken tid och på vilken plats.
Planera ett scoutmöte
Hur ni väljer att lägga upp era scoutmöten är upp till er. Det finns dock ett upplägg som är vanligt att använda och som beskrivs här.
Startceremoni. De flesta scoutmöten börjar med en startceremoni som ser likadan ut varje vecka. Kåren har ceremonin för att samla alla scouter, skapa gemenskap och för att se till att alla blir sedda. Det kan vara så enkelt som att alla samlas i ring, att ledaren tänder en lykta som sedan går runt i ringen och därefter berättar ledaren vad som ska hända på mötet.
Lek. Många scouter har spring i benen. Innan själva huvudaktiviteten sätter igång kan det vara skönt för alla att få springa av sig och leka. Det är roligt om leken har en koppling till huvudaktiviteten.
Huvudaktiviteten. Nu är det dags för själva huvudaktiviteten. Det kan vara allt ifrån att tälja, pyssla, göra en värderingsövning till att paddla eller göra en stadsvandring.
Lek. Mitt i huvudaktiviteten eller efteråt kan det vara bra att lägga in en lek för att få röra sig lite extra.
Avslutningsceremoni. De flesta scoutmöten slutar med en avslutningsceremoni som ser likadan ut varje vecka. Alla samlas exempelvis i en ring där ledaren låter en lykta gå runt i ringen och när ledaren får tillbaka lyktan sammanfattar ledaren mötet och släcker ljuset och i och med det är scoutmötet slut.
Aktiviteter
Det finns massor med hjälp att få om ni känner er osäkra på vad ni vill göra. Här nedan kommer några sidor ni kan besöka för att få just tips på program.
Klartänkt
Ett material framtaget av NSF som baseras på lekfulla övningar som uppmuntrar till reflektion kring alkohol och andra droger samt tobak. Genom att bli medvetna om våra val i livet och fundera över varför vi väljer eller väljer bort något, ökar våra förutsättningar för att vi ska kunna fatta välgrundade beslut. Övningarna ger utrymme att hitta egna svar och få förutsättningar för att ta ett nyktert ställningstagande. På hemsidan kan ni bygga upp hela scoutmöten. Materialet finns också som fysisk bok.
Aktivitetsbanken
På är scoutledarens hjälp till planering och genomförande av aktiviteter som gör unga redo för livet. Här finns anpassade aktiviteter och lekar utefter era scouter. Det går att söka på ålder, tidslängd eller vilken typ av aktivitet ni vill genomföra. Det finns stöd för att planera ett helt scoutmöte.
Terminsprogram
På finns förslag på färdiga terminsprogram uppdelade i respektive åldersgrupp på scouterna.
Ledarboken
En bok som tagits fram av Scouterna där det finns en mängd tips och trix på hur ni kan få in de olika delarna av scoutmetoden i alla möjliga typer av verksamhet.
Programböckerna
Det finns programböcker med aktivitetstips som är anpassade utefter respektive åldersgrupp. NSF har också tagit fram en egen programbok som heter ”Nykter scout” som ska fungera som ett stöd för att arbeta med scouternas attityder till alkohol.
Kontakta en verksamhetsutvecklare
Beroende på erfarenhet och idéer kan det vara lätt eller lite svårare att komma igång med planeringen. Då finns möjligheten att få hjälp av en verksamhetsutvecklare. Hen kan erbjuda en inspirerande workshop i att komma igång med att planera er verksamhet utifrån scoutmetoden eller ge ytterligare tips på hur ni kan gå vidare och planera på egen hand.
Expandera
Åldersgrupper
I scouterna är verksamheten oftast åldersindelad och programmet och utmaningarna är anpassade efter respektive åldersgrupp. Så här ser indelningen ser ut:
Spårare 8–10 år
Upptäckare 10–12 år
Äventyrare 12–15 år
Utmanare 15–19 år
Rover 19–25 år
Ledare
Ni bestämmer dock hur ni vill göra i er kår. Ni kanske har två åldersgrupper som ses samma kväll men som gör lite olika aktiviteter beroende på ålder. Detta för att det ska vara lättare att få ihop tiden utifrån era ledarresurser. Eller så har ni familjescouting en gång i månaden där hela familjer får komma och delta med barn och vuxna i alla möjliga åldrar.
Hur ofta vill ni göra det?
Hur ofta ni har scoutmöte är det ni själva som bestämmer. Ni kanske vill ses en gång i veckan, en gång varannan vecka, en gång i månaden eller så har ni sommarläger en vecka om året. Ni utgår helt från era egna resurser, möjligheter och er lust! Det finns inget som är rätt eller fel. Om ni inte på förhand vet hur mycket tid ni kan lägga på scoutverksamheten kan det vara bättre att börja med att ses lite mer sällan och sedan ses oftare om ni upptäcker att ni har både tid och lust.
Utrustning
Som nystartad kår får ni ett bidrag av förbundet för materialkostnader. Men frågan är vad en kår egentligen behöver till en början? Ett tips är att fråga runt i kårer i ert närområde om de har material de kan undvara eller låna ut, samt vilket material de skulle rekommendera er att köpa. Allt behöver ni inte heller ha på direkten, utan kan köpa in material när ni ser behoven.
Lokal – var ska ni vara?
En egen lokal är egentligen inte nödvändigt, de flesta av era aktiviteter kan ni ha utomhus. En lokal kan dock öka känslan av gemenskap då ni kan skapa saker att sätta upp på väggarna, kunna ha rum för patrullerna och så vidare, men det är absolut inte nödvändigt. Känslan av gemenskap kan ni skapa på andra sätt. En lokal innebär ofta en stor kostnad för scoutkåren och innebär en hel del ansvar. Till en början kan det vara klokt att undersöka om det finns någon annan förening i närheten som ni kan få hyra ett rum hos under era scoutmöten. På sikt kan ni dock behöva någon form av lokal för ert material.
Personalstöd
Om ni har behov av stöd med något i scoutkåren så har vi en personalgrupp med olika kompetenser som kan hjälpa till. NSF:s syfte med att ha anställd personal är att möjliggöra mer och bättre nykter scouting. Vår administratör kan svara på alla era frågor om vårt medlemsregister eBas samt all rapportering i och med ert årsmöte. Varje scoutkår har dessutom en verksamhetsutvecklare kopplad till sig. Verksamhetsutvecklaren kan hjälpa er med allt från rekrytering till aktivitetstips och processledning.
Kommunikation
För att kunna kommunicera med era medlemmar men också nå ut till fler nya scouter och ledare är det viktigt att ni funderar över hur ni syns och hörs. Var och hur når ni era medlemmar? Hur ska ni nå ut till fler? Vad som känns bäst för er är också det ni ska jobba vidare på. Kanske är det att ha en egen hemsida, en Facebook-grupp, ett Instagram-konto eller lappar och affischer.
Hemsida
På www.nsf.scout.se har alla scoutkårer en sida med kontaktinformation så att potentiella nya medlemmar kan kontakta kåren. Vill kåren kunna fylla på med mer information och använda detta som kårens hemsida får ni stöd och hjälp av NSF:s kommunikatörer.
Sociala medier
Vill ni i kåren använda er av sociala medier för att kommunicera med era medlemmar och potentiella medlemmar är det toppen. Det är bara att starta ett konto och köra. Önskar ni tips och stöd i det arbetet kontakta gärna NSF:s kommunikatörer. Tänk också på att nyttja lokala Facebook-grupper för att marknadsföra er verksamhet.
Grafisk profil
För att vi ska kunna kommunicera en gemensam bild av NSF har vi en som styr vilka typsnitt och färger vi använder samt hur logotypen får användas. Tänk på att använda er av den grafiska profilen när ni gör rekryteringslappar, terminsplanering samt inbjudningar till era aktiviteter. Önskar ni hjälp med att göra och layouta rekryteringslappar kan NSF:s kommunikatörer hjälpa till.
Nyhetsbrev
Ungefär en gång i månaden skickas ett nyhetsbrev ut från NSF. Nyhetsbrevet innehåller information som är relevant för dig som scout, scoutledare och aktiv i en scoutkår.
Scouting Spirit
NSF:s medlemstidning Scouting Spirit skickas ut till alla våra medlemmar fyra gånger om året. Tidningen är full av artiklar, reportage och information om NSF. På kan du läsa tidigare nummer.
Scoutkårens administrativa år
Att vara en scoutkår är kul! Ni får möjlighet att göra de aktiviteter just ni brinner för och se scouterna utvecklas. Men det finns också en del administrativa uppgifter som måste skötas under året. Här nedan kommer en överblick över scoutkårens administrativa år.
Medlemsregistret eBas
Alla medlemmar i NSF ska vara registrerade i vårt medlemsregister eBas. Att använda eBas är ett krav för att få bedriva verksamhet i NSF. Det är viktigt att hålla kårens medlemsregister uppdaterat av flera anledningar. Dels för att underlätta kårens administrativa arbete vid ansökningar av bidrag, för att varje medlem ska få ta del av förbundets medlemsförmåner och för att medlemmar ska kunna anmäla sig till arrangemang. Dessutom säkerställer vi genom eBas att alla våra medlemmars personuppgifter sparas på ett säkert sätt enligt reglerna i Dataskyddsförordningen. NSF använder också scoutkårens statistik från medlemsregistret vid bland annat ansökningar om statsbidrag.
Här kommer en snabbguide till vad kåren behöver registrera i eBas under året.
Januari
Den 1 januari har kåren 0 (noll) medlemmar, det är dags att skicka ut inbjudningar via onlineregistrering till förra årets medlemmar så att de kan bekräfta sitt medlemskap för detta året. Nya medlemmar ska sedan läggas in löpande under året, skicka dem en länk till onlineregistreringen så slipper ni jobbet med att fylla i deras uppgifter.
Kolla över vilka ledare som behöver gå Trygga möten under året. När en ledare gått en kurs kan det registreras i eBas, se instruktion här (kommer snart).
31 januari sista dagen för att ansöka om aktivitetsstöd och rekryteringsbidrag för föregående år.
Februari – Mars
Skicka ut påminnelse om onlineregistrering till dem som inte bekräftat sitt medlemskap (eBas utelämnar automatiskt de som redan svarat).
Skriv ut en lista från eBas och kolla över vilka som har betalat medlemsavgiften. Påminn dem som ännu inte betalt.
Gärna under årsmötet, fyll i funktionen årsmötesrapport (inkl. styrelse).
Ladda upp årsmötesprotokollet och verksamhetsberättelse, balans- och resultaträkning samt revisionsberättelse under funktionen Årsmötesprotokoll. Ladda gärna upp det så snart som möjligt efter årsmötet.
Om kåren har beslutat om nya stadgar under årsmötet behöver dessa uppdateras i eBas.
Maj
Kolla så att alla kårens medlemmar är registrerade innan ni går på sommarledighet! Det underlättar för planeringen av höstens rekrytering.
September
Hänvisa nya medlemmar till er onlineregistrering via er kårsida eller facebooksida så att de kommer in i registret och får höstens nummer av medlemstidningen.
November
Kolla över alla uppgifter om kåren inför årsslutet. Behöver ni hjälp så hör av er under november månad till .
December
31 december är sista dag för registrering av medlemmar under det aktuella året.
Kårstyrelsens arbete
En scoutkår behöver ha minst två styrelsemöten under ett verksamhetsår. Dessutom behöver scoutkåren under året ha minst en kårstämma, samt ett årsmöte.
Så fungerar styrelsen
Kårstyrelsen ansvarar för scoutkårens verksamhet. Detta innebär bland annat:
att scoutverksamhet bedrivs i enlighet med kapitel 1 i NSF:s och Scouternas stadgar (Se NSF:s stadgar: ””)
att ansvarig ledare finns för varje grupp med självständig verksamhet
att kårens medlemmar bereds möjlighet till utbildning och utveckling samt
att kårens bokföring och förvaltning är ordnade på betryggande sätt
Kårstyrelsen består av minst tre personer: en ordförande, en kassör och en ledamot. Här kommer en beskrivning av vad dessa vanligtvis har för olika funktioner i en styrelse.
Ordförande: Är den som leder styrelsens arbete och är ofta den som står som kontaktperson för kåren. Ordföranden är den som kallar till kårstyrelsemöte och har utslagsröst vid likaröstetal, dock ej vid val då lotten istället avgör. Är ofta en av två firmatecknare.
Kassör: Har till uppgift att hålla reda på ekonomin för kåren (läs mer nedan om bokföring). Är ofta firmatecknare för kåren tillsammans med ordföranden och kan därför teckna avtal med olika instanser.
Ledamot: Hjälper till i styrelsens arbete med att leda scoutkåren. Ibland har ledamöterna särskilda uppgifter, så som att vara vice ordförande eller är ansvarig för medlemsregistret. Det finns endast en bestämmelse om att en styrelse behöver ha minst en ledamot, det finns ingen övre gräns. Dock är kårstyrelsen beslutsför när minst hälften av ledamöterna är på plats, det kan vara svårt att få till ju fler ni är.
Bokföring
En av kassörens huvuduppgifter är att sköta kårens bokföring, det vill säga den systematiska dokumenteringen av alla kårens ekonomiska händelser. I bokföringen ska det vara tydligt hur föreningens pengar har använts och från vem eller vilka kåren har fått pengar. De uppgifter som visar dessa ekonomiska händelser är exempelvis kvitton och medlemsavgifter, de kallas verifikationer. Alla verifikationer ska sparas. De ligger till grund för bokföringen då de tydliggör och styrker de siffror som finns i bokföringen. Det är viktigt att kassören har ett system för att spara verifikationerna. De bör vara numrerade och sparas i kronologisk ordning i en pärm. Parallellt kan kassören ha ett Exceldokument där allt skrivs in. Utgifterna kan med fördel redovisas enligt samma poster som finns i budgeten så att kassören löpande kan följa hur det går över året. Dessa verifikationer samt Exceldokumentet ligger sedan till grund för revisorernas granskning inför årsmötet.
En verifikation ska innehålla:
Datum när den sammanställdes
Datum som avser den ekonomiska händelsen (t.ex. datum för köpet)
Kort beskrivning av köpet eller den ekonomiska händelsen
Beloppet med en specificering av moms »Motparten, butiken/affären eller företaget som har sålt eller köpt varan/tjänsten
Vilken post i budgeten verifikationen går in under
Förberedelser inför scoutkårens årsmöte
En gång om året har kåren sitt årsmöte. Kårens årsmöte är beslutsmässig när, efter stadgeenlig kallelse, minst 5 % (1/20), dock minst tre av kårens medlemmar är närvarande. Kallelse till årsmötet ska utfärdas av kårstyrelsen senast två veckor före mötet till alla kårens medlemmar och kårens revisorer. Vid kallelsen ska också föredragningslistan (dagordningen) för mötet bifogas. (Se förslag: ””). Det finns ingen tidsangivelse i stadgarna för när på året årsmötet ska hållas, men den hålls i regel innan april månads utgång. Detta för att årsmötet utser representanter till distriktsårsmötet och dessa årsmöten hålls senast vid april månads utgång. Inför årsmötet har styrelsen en del rapporter och berättelser att skriva, mer om dem och exempel finns här nedan.
Verksamhetsberättelse
Är en sammanfattning av kårens aktiviteter under det gångna året. Den ska innehålla information om så väl verksamheten som ekonomin, vilka som sitter i styrelsen, årets viktigaste händelser, antal medlemmar och så vidare (se förslag: ””).
Ekonomiska rapporter
Resultaträkning. Omfattar kårens intäkter och utgifter under året (se förslag: ””). »
Balansräkning. Omfattar kårens tillgångar, kontra skulder och kapital. Dessa ska vara i balans (se förslag: ””).
Revisionsberättelse. Denna skrivs av kårens två revisorer. Styrelsen måste dock förse revisorerna med de dokument och underlag de behöver för att kunna göra sin granskning. Revisorerna granskar kårens räkenskaper och sammanställer sina slutsatser av kårens dokumentation, protokoll, samt ekonomiska redovisning. Alla intäkter/utgifter ska styrkas med verifikationer, kassan ska kontrolleras och styrelsen ska antingen beviljas ansvarsfrihet för det gångna året eller ej, baserat på revisionsberättelsen (se förslag: ””)
Verksamhetsplan
Detta är en plan för vad kåren vill göra under kommande år. Den innehåller allt som kåren vill göra och åstadkomma, såsom olika aktiviteter. Verksamhetsplanen tas med fördel fram i anknytning till kårens budget, så att alla förväntade utgifter och intäkter för verksamhetsåret beräknas. Den behöver inte innehålla detaljerad information, utan ska användas som en bredare, lösare översiktsplan för den kommande verksamheten under årets gång (se förslag: ””).
Budget
Budgeten är kårens plan för hur pengarna ska användas under kommande verksamhetsår. Den innehåller alla förväntade intäkter och utgifter, för att förenkla planeringen av verksamheten. Det räcker med en ganska bred, enkel budget. Ett tips är att utgå från föregående års resultaträkning för att se vad olika saker har genererat för ekonomiska förutsättningar (se förslag: ””).
Under årsmötet ska protokoll föras (se förslag: ””). Samtliga handlingar ska under våren läggas in i medlemsregistret eBas.
I nära anslutning till årsmötet, gärna direkt efter att mötet är avslutat, ska kårstyrelsen ha ett konstituerande styrelsemöte där ni fastställer vem eller vilka som är: firmatecknare, medlemsregistrerare, ev. vice ordförande. Samt när ert nästa kårstyrelsemöte ska äga rum.
Arrangemang
Som medlemmar i NSF erbjuds ni en stor gemenskap och en rad olika arrangemang, kurser och läger. Både på distriktsnivå och förbundsnivå. För mer information och datum om olika arrangemang gå in titta i .
Distriktet
Varje år har distriktet sitt årsmöte som äger rum under våren, innan april månads utgång. Många distrikt anordnar också själva, eller tillsammans med Scouternas distrikt, sommarläger och andra arrangemang.
Förbundsmöte (FM)
Vartannat år äger NSF:s förbundsmöte rum. Det är förbundets högsta beslutande organ till vilket alla scoutkårer och distrikt äger rätt att utse ombud.
Demokratijamboree
Det år NSF inte arrangerar FM så är det istället Demokratijamboree tillsammans med Scouterna. Det är Scouternas högsta beslutande organ. Till Demokratijamboreen har även NSF:s kårer rätt att utse ombud.
Utmanaraktiviteter
Under året arrangerar utmanarna (15-19 åringarna) själva många nationella arrangemang runt om i landet. Ett urval av dessa är:
Idékursen: Fokus på vinterfriluftsliv, värdegrund, ledarskap och projektmetodik.
Tinget: Utmanarnas eget årsmöte
Scoutgalan: Utmanarscouter träffas för att tillsammans uppmärksamma arrangemang och kompisar som under det senaste året gjort något minnesvärt.
Rixhajk: En utmanarhajk som äger rum under hösten.
Nyårsbal: Utmanarscouter firar in det nya året med fest och aktiviteter på Scout Camp Ransberg.
Förbundsläger
Ett läger då alla förbundets medlemmar är välkomna att delta. Äger rum någonstans i landet vart fjärde år.
Kampanjer
NSF är en del av IOGT-NTO-rörelsen och i det samarbetet bedrivs ett antal kampanjer för vårt gemensamma insamlingsarbete.
Världens Barn
Världens Barn är en av Sveriges absolut största insamlingskampanjer. Världens Barn samlar in pengar för att fler barn, världen över, ska få chans till hälsa, skola och trygghet. IOGT-NTOrörelsen är en av de organisationer som genom vårt internationella arbete får ta del av de insamlade medlen och se till att pengarna kommer fram och används på bästa sätt. NSF är som medlem i IOGT-NTO-rörelsen en del i det arbetet. Därför är det många scoutkårer som under Världens Barn-kampanjen skramlar med bössor för att samla in pengar till Världens Barn.
Vit jul
Vit jul är IOGT-NTO-rörelsens största och mest välkända kampanj som funnits sedan 2007. Kampanjen vilar på två ben: dels Vit jul-aktiviteter som fungerat som stärkande andningshål för tusentals barn och unga, och dels ett omfattande påverkans- och insamlingsarbete för att skapa fina julminnen med trygga och nyktra vuxna för ALLA barn.
NSF:s viktigaste arbete i Vit jul-kampanjen handlar om att göra det vi är bäst på – aktiviteter. Många kårer arrangerar jullovsaktiviteter, exempelvis pulkaåkning, disco, scoutdagar eller tomtepromenader.
Sommarkampanj
Varje år, strax innan sommarlovet börjar, drar IOGT-NTO-rörelsen igång en sommarkampanj. När sommarsemestern tar vid skjuter alkoholkonsumtionen i höjden. Vi vet att många barn runt om i Sverige går hem på sommarlov med en växande klump i magen. Hemma väntar ofta en sommar fylld av ensamhet och otrygghet.
Med sommarkampanjen vill vi lyfta frågan om barnen i utsatthet och hur de fångas upp, framför allt under sommaren. Samtidigt berättar vi gärna om IOGT-NTO-rörelsens aktiviteter runt om i Sverige. De är öppna för alla men extra viktiga för de barn som har det tufft hemma.
Scoutmetoden och grundsatserna – det unika med scouting i NSF
Scouting i NSF grundar sig på scoutmetoden och IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. Dessa beskriver hur vi vill vara som mänskor, vad vi står för och de genomsyrar all vår verksamhet.
Scoutmetoden
Scoutmetoden är en metod för personlig och social utveckling som syns och finns i all vår verksamhet. Scoutmetoden består av: patrullsystemet, Learning by Doing, stödjande och lyssnande ledarskap, lokalt och globalt samhällsengagemang, friluftsliv samt det symboliska ramverket.
Scoutlag och löfte
Scoutlagen handlar i grund och botten om att vara en schysst kompis och medmänniska, det är något som alla scouter försöker leva upp till. Vi arbetar aktivt med våra värderingar genom att hela tiden diskutera dem i olika sammanhang.
Patrullsystemet
Alla våra aktiviteter genomförs i små grupper, patruller, där alla får synas och vara delaktiga. I patrullerna lär sig scouterna att samarbeta, att leda sig själva och andra samt visa hänsyn. En annan viktig del av patrullsystemet är att lära sig respektera sig själv och omgivningen.
Learning by Doing
Att själv få prova, våga misslyckas och prova igen, gör att scouterna hela tiden lär sig nya saker. Genom att tänka igenom och diskutera vad vi tycker har gått bra eller inte bra och varför, utvecklas vår kreativa förmåga att lösa uppgifter på ett smidigt sätt, något som vi har nytta av resten av livet. Dessutom är det roligare att få göra saker själv än att bara titta på.
Stödjande och lyssnande ledarskap
Genom möten och aktiviteter på scouterna får var och en lära sig att leda sig själv och andra med stöd av vuxna. Vi har ett värdebaserat ledarskap och jobbar för att vår verksamhet ska vara fri från övergrepp.
Lokalt och globalt samhällsengagemang
Vi engagerar oss i och försöker påverka vad som händer i samhället, både i området där vi bor och ute i världen. Genom det lär vi oss kämpa för en bättre värld där alla människor är lika mycket värda och mår bra.
Friluftsliv
Vi försöker vara utomhus så mycket som möjligt. Naturen erbjuder fantastiska upplevelser och skapar utmaningar där patrullens samarbetsförmåga sätts på prov. Genom att vara ute lär vi oss också hur viktigt det är att ta hand om naturen och ta ansvar för miljön.
Symboliskt ramverk
En viktig del i vår verksamhet är att skapa gemenskap, sammanhang och tillhörighet genom symboler, ceremonier och teman. Att få andningshål för tid till reflektion, lugn och eftertanke. Det kan till exempel vara att patrullen samlas runt en lägereld där var och en får berätta hur deras dag har varit. Det kan också vara att en patrull bestämmer sig för ett tema, för att binda ihop aktiviteterna under en termin eller ett läger.
Nykterhet
Det som skiljer Nykterhetsrörelsens Scoutförbund från andra scouter är vårt nykterhetslöfte. Det är ett löfte för oss själva som innebär att vi så länge vi är medlemmar väljer att helt avstå från alkohol och andra droger. För att nykterhetslöftet ska kännas meningsfullt pratar vi om och problematiserar grupptryck, normer och egna värderingar redan i tidig ålder för att scouterna ska lära sig fatta genomtänkta beslut genom livet.
Men vad är egentligen scouting?
I stort sett allt kan bli scouting, så länge det görs enligt scoutmetoden. Är det verkligen möjligt kan en undra och ja, det är det! Här nedan kommer ett exempel på hur ett disco kan bli scouting. För det viktigaste, som scoutings grundare Lord Baden Powell uttryckte det för över 100 år sedan, ”om det inte är roligt så är det inte scouting”. Här nedan kommer ett praktiskt exempel.
Disco enligt scoutmetoden
Lag och löfte/Stödjande och lyssnande ledarskap
Som ledare är det viktigt att du stöttar scouterna i att var schyssta kompisar under planerandet och genomförandet av discot. Undersök hur scouterna tillgodoser så att alla kan vara med, utifrån sina egna förutsättningar. Scouterna får lösa det praktiska så som hur de ska tänka om det är någon som inte vill eller kan dansa. De behöver se till så att den kompisen inte sitter själv hela kvällen utan att den har en värdefull upplevelse. Kanske finns det lite olika aktiviteter så att alla kan känna att de har något att göra under discot? Scouterna tar hand om varandra för att se till så att alla kan vara en del av gemenskapen och du som ledare stöttar scouterna i detta.
Learning by doing/Patrullsystemet
Låt scouterna själva planera discot med fria tyglar i mindre grupper (patruller). Det gör att de kommer att komma på många bra idéer på aktiviteter och en del aktiviteter som inte kommer att vara lika lyckade. Reflektera med scouterna efter discot – hur gick det? Hur kommer det sig att det blev som det blev och vad kan vi lära oss av det till nästa gång?
Friluftsliv
Ha discot utomhus! Vad kan en behöva tänka på då vad gäller underlaget, musik och belysning? Popcornen poppas över öppen eld istället för i mikron. Det skapar helt andra förutsättningar än vad det skulle innebära att vara inomhus. Det är utvecklande och utmanande.
Symboliskt ramverk
Börja och avsluta gärna kvällen med att samlas hela avdelningen och gör på samma sätt som ni gör under alla andra möten. Berätta vad som kommer hända under aktiviteten, när den slutar och vem som ska göra vad. Det skapar en trygghet att starta och avsluta på samma sätt som alltid och att samtidigt rama in aktiviteten så att den blir greppbar för alla.
Lokalt och globalt samhällsengagemang
Bjud in alla kompisar på orten så att de får ta del av discot (det blir också ett sätt att rekrytera nya scouter!) och ta en avgift för att delta. Pengarna ni får in kan ni gemensamt besluta om vad de ska användas till. Ska de gå direkt in i kårens kassa eller ska ni lägga pengarna i en insamlingsbössa i och med Världens Barn-insamlingen eller något liknande? Diskutera i kåren och rösta – det skapar också ett naturligt sätt att öva demokrati på!
Expandera
Grundsatserna
IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela vår organisation och vår verksamhet.
Demokrati
Alla människor har lika värde och samma rätt att påverka samhällets utveckling. Vi arbetar för ett demokratiskt samhälle med jämlika förutsättningar för personlig utveckling, frihet och delaktighet. Inom IOGT-NTO-rörelsen har alla medlemmar möjlighet att göra sina röster hörda och verksamheten utgår från medlemmarnas vilja.
Solidaritet
Människor är ömsesidigt beroende av varandra och har ett medmänskligt ansvar, såväl idag som för framtida generationer. En värld där alla får ta del av välfärd och trygghet är en förutsättning för personlig utveckling och sammanhållning. Genom vår verksamhet vill vi bygga gemenskap på jämlik grund – lokalt, nationellt och globalt.
Nykterhet
I kampen för en bättre värld väljer vi ett liv fritt från alkohol och andra droger eftersom dessa utgör en belastning för såväl enskilda människor som för samhället i stort och är ett hinder för mänsklig utveckling. Genom vårt ställningstagande för personlig nykterhet och vår verksamhet utmanar vi alkoholnormen. Vi inspirerar människor till ett nyktert liv.
Lyssna på xls 
Lyssna på png 
Lyssna på png 
Lyssna på png 